samalo

Jag tror ju på liv efter döden. Men jag tror inte på självmord och det kan låta elakt men jag önskar att det var en olycka att hennes tid bara var kommen och att hon inte gjorde det själv.

Jag saknar henne, och när jag såg hennes ansikte på facebook i rutan där de vsias vilka osm fyller år, så hajjade jag till, det var strax efter 12 på natten och jag kunde inte sova eftersom jag var täppt och torr i halsen. Jag har alltid kommit ihåg hennes födelsedag 12 i 12 är lixom så lätt. Men för mig var det fortfarande den 11..

Honb lir aldrig äldre hon blev aldrig 27 och hon blir aldrig 28. Jag var äldre än henne från början, men nu växer jag ifrån henne precis som jag tvingats göra med Ditte.

Jag funderade på att skriva ngt i hennes logg, men orkade inte. Stängde av datorn snabbt. Gick och la mig bara.

Skrev en rad dagen efter.

När jag tänkt på döden komemr alltid livet fram som en oändlig sak av möjligheter. Jag tänker på allt jag kan göra och att jag inte behöver sitta still i Gävle att jag kan ta mig ut i världen. Men sen blir jag matt av alla val och möjligheter oki nu är jag iof oxå sjuk och har feber till och från. Men annars oxå det vet jag. Döden inspirerar till att leva livet men det förlamar oxå, för det finns så mkt man kan göra med sitt liv att dte lilla kan verka oviktigt och kanske tom slösaktigt.

Meningen vet vad osm är viktigt, det du lägger hela ditt liv på kanske visar sig helt fel i det stora hela. Du kanske väljer helt fel och får reda på det när det är försent. Jajaja samma för mig såklart. Jag sitter och ser en serie om en sluten värld på andra sidan jorden, eller var nu NY ligger på den här planeten.. Jag kanske får skäll för det i efterlivet. Men kanske får pluspoäng för att jag reflekterar över det? Och sne minuspoäng för att jag ändå fortsätter titta :P

Idga är jag bara glad att jag köpte de mjuka toapappret sist det var dags för det slags inköpet, för det gör det så mkt enklare att leva när man är förkyld, att ha ett mjukt papper att snyta sig i.

Jag saknar dig Therese, har försökt hitta ngn slags mening i att du är borta men det går inte. Det är bara tomhet, saknad och smärta. Meningen med döden är i detta livet ett stort mysterium och jag kan inte lista ut det. Meningen med livet måste vara att bara leva det. Och jag önskar så att det var det du gjorde, att du inte gav upp. Men om du gav upp så förlåter jag dig. Jag hoppas du har det bra där uppe och att du och Ditte stöttar varandra. Förlåt mig Therese för att jag inte tog mig mer tid till dig. Först när man förlorat något känns oförvaltad tid bortkastad..'

Gud så osammanhängande detta blev. dels skriver jag att tiden inte är viktig sen att den är viktig coh att man ska använda den väl.. ja jag kan inte bestämma mig men jag tror det jag vill komam fram till är att gör vad du måste för att överleva dagen. Och har du en bra dag så slösa inte bort den gör allt du orkar, har du en dålig dag så skit i alla måsten och skäm bort dig själv.

Livet är vackert även när det är fult.